En återuppväckt plåtslagare

Lite prylar, lite text och alltid bilder

Att visa respekt och låta andra ha sina åsikter

På sistone har tongångarna i kommentarsfälten till bloggarna här på Fotosidan bitvis varit hårda, och ibland rent absurda. Igår skrev Tommy ett inlägg om samma sak, och bland kommentarerna fick vi bland annat veta att en del av oss som fotofikar i Uppsala ägnar oss åt nätmobbing, hets och näthat. Det är inte helt klart vem vi utsatt för detta, men Affe Ryhn som varit med oss och fikat flera gånger skulle tydligen kunna vara ett av offren.

Dessa påståenden är givetvis helt tagna ur luften, delvis för att vi såvitt jag minns aldrig diskuterat politik under dessa fikaträffar, och delvis för att ingen av oss har några som helst intressen åt det där med näthatande. Visst kan jag tycka det är otacksamt när flyktingar som bussats till Östersund inte vill bo i samma baracker där tusentals värnpliktiga tvingats tillbringa något år av sitt liv, och visst tycker jag det är hemskt att folk kastar brandbomber på en moské - det är dock inte alla flyktingar som resonerar så att de blivit orättvist behandlad, och vi vet inte vad de fått för information. Att folk kastar brandbomber kan vara rasism och främlingsfientlighet, men det kan också vara tonåriga idioter som de som under min uppväxt varje vår eldade upp gräsfälten i Hågadalen, men där fanns inga ideologiska baktankar. Det är såvitt jag vet ännu inte klarlagt att det handlar om rasistiska motiv med dessa brandbomber (även om det förstås ter sig naturligt att så är fallet). Just alla dessa antaganden om folks motiv är farligt och något som kan ställa till det. Det finns ett bra uttryck på engelska; assume makes an ass of you and me ....

Något jag ser som ett reellt problem är alla dessa arga mer eller mindre "normala" människor som i sammanhang både för och emot Sverigedemokrater och dylikt inte längre kan bete sig som folk. Människor som i forum beskyller andra för både det ena och det andra helt utan grund, eller människor som inte låter andra komma till tals i den demokrati vi faktiskt lever i. Det har uppenbarligen inte fungerat att tiga ihjäl det där partiet så många hatar, och som så få vågar erkänna sig röstat på, men det fungerar defintivt inte att få bort dem med odemokratiska metoder och lögner heller. Samma sak gäller här i forumen och bloggarna - en del försöker hålla debatten på något så när saklig nivå, och en del gör allt för att sabotera diskussionen.

Skärp er, för tusan och fundera på vilken typ av polis vi vill ha på våra gator, i forumet och i bloggarna :)

Ha det gott, och tänk efter innan ni antar saker i onödan och utan att veta!

Inlagt 2015-01-04 02:46 | Läst 6213 ggr. | Permalink
Låter bra det där och nog vore det en drömvärld om vi kunde få bort hatet, när det gått så långt ute på gator att man dödar någon bara för att man är osams om högerregeln, då blir jag rädd. Väldigt rädd. Har en bekant som filmade demostranter och de fick för sig att han var polis och då skulle han "knäppas" som det skrevs på nätet. Bild och adress lades ut på nätet pch personen som bara var en vanlig amatörfilmare fick leva med polisskydd. När det är så blir jag rädd. Det anonyma hatet är också otäckt. Hotet som gör att ingen till slut vågar säga eller visa sina åsikter till slut. Då dör demokratin.
Lite otäckt också att det hotas med att visa sin makt genom att utesluta på FS om man är för flitig med sina åsikter och tycker fel. Det är svårt att uttrycka sig så att det inte går att missuppfattas eller misstolkas i skrift. Man hör inte tonfall och nsiktspelet försvinner. Ser i dessa kommentarsfällt att det misstolkas åt båda håll.
Vilka åsikter är rumsrena? Hat åt alla håll är förödande och måste stävjas.
Ibland behöver man stänga ner fotosidan, gå ut i den friska luften - och se världen ;-)
Sansat och välformulerat Anders. Därför tycker jag att det är ett lämpligt forum för några ord om min ställning i det hela. Jag har vid upprepade tillfällen i kommentarfälten här på FS utnämnts till Sverigedemokrat. Vad jag i verkligheten röstar på döljs emellertid av valhemligheten.
Jag har nu en gång en obändig läggning att vara svag för en underdogg. Ser jag någon som ligger ner och sparkas på av ett gäng mobbare - då skyndar jag till och ger mig på mobbarna, och jag gör det så att dom känner det i skinnet. Jag är inte det minsta konflikträdd. I dagens politiska situation blir det naturligtvis till ett indirekt stöd för Sverigedemokraterna, oavsett vad jag håller med eller inte håller med vad det gäller deras politik.
Jag är även en genuin demokrat som har satt mig in i demokratins natur och villkor. Jag stödjer ovillkorligen vår gällande grundlag. Jag hamnar lätt i trubbel när jag ger uttryck för detta. Jag anser nämligen helt följdriktigt att exempelvis nazister fritt skall få demonstrera på gator och torg. Jag hyser stor beundran för de höga judiska juristerna i den amerikanska författningsdomstolen, som på 1950-talet slog fast det amerikanska nazistpartiets ovillkorliga rätt att demonstrera i den offentliga miljön och hyra offentliga lokaler på samma villkor som alla andra.. Jag ställer mig alltså emot skanderanden som: "Inga nazister på våra gator", vilket naturligtvis blir högst provokativt i vissa kretsar. Just sådana skränande hördes i München mot slutet av 1920-talet. Då var det unga män i bruna skjortor tillhörande SA som skanderade den frasen: "Inga kommunister på våra gator".
Jag tycker mig finna att demokrati är en tunn polityr ute i befolkningen. Inställningen går ut på att demokrati skall råda när andra tycker som jag, eller nästgårds. Om någon tycker helt annorlunda, då skall det förbjudas.
Jag är djupt oroad. Det håller på att öppna sig en djup spricka av hat och oförsonlighet mellan medborgarna. Vart det skall leda till i sin förlängning är mycket illavarslande.
Makten 2015-01-04 22:54
Jag håller med till punkt och pricka. Svenskar idag verkar inte ha en aning om vad demokrati betyder. Men det kanske inte är så konstigt när de läser svensk media, där man indoktrineras att tro att demokrati handlar om att ha "rätt värdegrund". Och med "rätt" avses då i regel en värdegrund som ligger lååååångt ute på vänsterflanken. Att vi har nån slags ansvar för allt elände runtom i världen.

Det så kallade hatet förekommer dessutom som jag ser det i långt större utsträckning på vänsterkanten än på högerkanten. Men där är det accepterat, ty de har – återigen – "rätt värdegrund" och kan därför hata ostört.

Det otäckaste av allt är den kompakta tystnaden. Skriver man något som rör migration på Facebook så möts man av en mur av tystnad. Ingen vågar säga ett knyst; varken de som håller med eller de som är emot. För det skulle kunna förstöra relationer. Tänk om nån fick reda på att du tycker att invandringen är för hög. Det är nämligen inte okej att tycka idag. Det bryter mot värdegrunden. Den ENDA värdegrunden. Exakt samma fenomen som när prästerskapet på medeltiden skrämde folk till tystnad. Det var inte okej att kritisera Gud. Precis som att det idag inte är okej att kritisera massinvandring. Då måste man dö.

Jag mår illa av det här. Att se sitt fantastiska land förvandlas till ett rövhål fullt av indoktrinerade, okunniga människor som inte vet vad demokrati är och som ofta motarbetar den utan att veta om det. Helt normala människor som på fullaste allvar läser Aftonbladet och tror på vad som står däri. Det finns inte ord som räcker till för att beskriva mina känslor inför detta.

Världens bästa land begår självmord. Moraliskt, kunskapsmässigt, demokratiskt, demografiskt, ekonomiskt självmord. Och man får inte säga ifrån. För då är man en "näthatare".
plåtson 2015-01-07 09:25
Du nämner den "amerikanska författningsdomstolen", bra, dylika instanser finns bara i äkta och sanna demokratier. Så av vilken anledning finns det då inte någon sådan i Sverige - ja, svaret är enkelt, de politiska makthavarna i den monarkistiska kulissdemokratin Sverige vill inte ha någon instans MED MAKT som kan stå till doms över politikerna/makthavarna själva. Politikerna i det här landet skyr dylika institutioner som författningsdomstolar lika mycket som de för sin egna personliga del skyr EBOLAVIRUSET. Sant är också det du skriver "Jag tycker mig finna att demokrati är en tunn polityr ute i befolkningen", jo, i själ och hjärta är majoriteten(87%) av svenskarna fortfarande aktoritetstroende ynkliga varelser som bockar och niger för minsta verbalodöra uttalande en svensk 7-klövermakthavare "släpper" i från sig. Sant är också att "Det håller på att öppna sig en djup spricka av hat och oförsonlighet mellan medborgarna", inte så lustigt att så sker då just det är en av grundstenarna för att möjliggöra omdaningen av Sverige från ett homogent land till ett djupt segregerat multikulturellt landområde där varje invandrad kultur och ism kan leva efter sina egna lagar och traditioner - konfliktområde är bara förnamnet till vad det forna Sverige kommer att bli kallat. //Bert
Tidigt i internets barndom så talade man om "Netikett"

Netikett (på svenska även nätvett eller nätikett), bildat i analogi med engelskans netiquette, etikettregler för skriftlig kommunikation på Internet, i till exempel datorpost, diskussionsgrupper och chattar.

Lite netikettsregler att förhålla sig till och rannsaka sig själv. Jag vet att jag själv brutit mot några av dom i stridens hetta. Det ska jag sluta upp med :-)

Tänk först, skriv sedan
Tydlighet är allt
Använd smileys för att förstärka känslor
Undvik sarkasmer
Visa vem du är
Använd inte multipla användarnamn

Några stilregler:
Undvik versaler, fetstil och flera utropstecken
Tydlig styckeindelning ökar läsbarheten
Välj ämne/rubrik med omsorg

//Internetpolisen
Jag håller så med dig Anders.
Jag tror att det är mycket lättare att uttrycka sig fyrkantigt och utan nyanser - som ett par kommentatorer ochså göra här.
Och när man gör det med ämnen som religion och politik så det kan lätt gå helt fel.
Vi har exakt samma diskussioner i Danmark och även, med de samma våldsamma ståndpunkter. Mitt svenska skriftliga ordförråd är (tack och lov) inte tillräckligt för att blanda mig här. Och sedan gjorde jag det ändå lite :-)
Hälsningar från Erik / DK
PS: Borde inte skiljas mellan invandrare och flyktingar?
Det jag upplever som trist är att det ofta saknas diskussioner. Alltså, verkliga genuina diskussioner där man inte bara pratar (skriver) utan också lyssnar, där man bemöter det andra faktiskt säger istället för att bara mekaniskt och i allt mer uppskruvat tonläge upprepa sina egna ståndpunkter.

Det blir så ofta en ren skyttegravsmentalitet där man alltid måste vara helt och reservationslöst för eller emot något. Det urartar så ofta i ordkrig utan nyanser, där det mest blir en slags tävling i vem som kan skrika högst, upprepa sina argument oftast och förolämpa andra mest. Inte minst blir det en tävling i vem som blir mest kränkt och känner sig mest trakasserad av att det finns andra människor som har den oerhörda fräckheten att inte tycka som dem.

Dessutom upplever jag att många verkar lite blinda för hur mycket de kastar sten i glashus: Många pratar och skriver upprört om hur de inte får föra fram sina åsikter utan att bli trakasserade, och ger sig i nästa andetag glatt på och trakasserar och förolämpar andra.



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg